Stickat & Virkat

Här ska jag försöka skriva ner de tecken du ger mej/oss, för det gör du och det är en liten tröst, att känna att du finns runtomkring oss. Jag har blivit väldigt glömsk, har svårt att koncentrera mej. Därför är det bra att skriva, något att luta sej emot.

Först tecknet fick jag från dej samma kväll eller rättare sagt på natten den 12 juli, trött och chockad satt jag vid köksbordet i stugan, så tom inuti men samtidigt fylld av sorg.

Torbjörn gav mej en kram, men det var inte Torbjörn som kramade mej, det var du Mattias och det är jag fullständigt övertygad om, för alla har olika sätt att kramas på, olika tryck i kramen.
Utan tvekan gav du mej en kram genom Torbjörn. Tack Mattias.

2022/12/28

Idag har jag kommit en bit i mitt sorgearbete kring din död Mattias, jag sägger som min Fb vän "alla andra tycks ha glömt eller som dem säger gått vidare".

Det är locket på, verkar det som, och eller undvikande samtal, ytliga osv.
Jag måste få gnälla, jag måste få prata, jag måste få gråta, jag måste få vara arg, jag måste få vara alldeles genomtrött, jag måste få vara glad på riktigt utan att någon funderar på hur jag är funtad i skallen.

Att mista ett barn oavsett ålder, bebis/barn/tonåring/mitt i livet eller äldre, är mentalt uttömande, man blir helt dränerad på allt som är själva livet.

Emellanåt känner man sig skyldig över att leva, att finnas kvar på denna jord, skyldig över att jag lever och du är död.

Att fråga sig VARFÖR, är ingen idé och dessutom har jag fått alla svar på frågan VARFÖR, genom medium.

Första mediet har jag aldrig träffat och det andra mediet är min lilla syster och jag är övertygad att det är du Mattias som talat, finns ingen som kan veta det du sagt genom dem.

Jag är tacksam för vissheten jag fått, MEN det innebär inte att jag kan stuva undan min sorg längst in i garderoben och bara knalla vidare som om inget har hän, det är inte så det fungerar för oss som blev kvar.

Mattias du säger "gå vidare för det är så det ska vara". Javisst går vi vidare men vi som är kvar måste hitta vägen till att gåvidare på, inte helt enkelt.
jag kommer aldrig att kunna gå vidare så som du önskar Mattias, för du är min först födda barn och du och jag har gått igenom mycket tillsammans, på gott och ont och nu är all samhörighet borta, mattan under mina fötter rycktes undan för fort, jag hann inte med, jag föll och föll. Nu försöker jag att klättra upp till en nivå där jag kan känna att jag kan visstas tills det är min tur att gå över regnbågsbron till framför allt möta dej och lilla Isa.

Nu är jag trött, det är sent på kvällen ska inte lägga mej än, men virka lite på en beställning.

Tack för att jag fick vara din mamma 

Kram älskade barn "Jag känner att du står på min vänstra sida och har koll på det jag skrivit"

Att mista ett barn, är det värst som kan hända föräldrar.

Andra delen av år 2021, från och med del 11 juli,(på min lillebrors födelsedag), valde du Mattias att avsluta ditt liv. VARFÖR?
Nu har det snart gått 6 månader sen den absolut värsta dagen i mitt, som mor. Min bror sa varför just på min födelsedag, vem vet? antagligen fanns det inte i Mattias värld just då.
Det känns som det hände alldeles nyss och ibland som det är längesedan, svårt att förklara.

2022/01/06

Inatt blev jag ledsen, när jag läste i ditt meddelande genom mediet. Du ber oss att vi inte ska vara ledsna mer och att det är fullständigt onödigt.
Det är inte så lätt att inte vara och bli ledsen, när man fortfarande finns kvar här, i detta livet.
Det är nästan så mamma blir lite arg på dej, när du säger så.