
2022/12/28
Idag har jag kommit en bit i mitt sorgearbete kring din död Mattias, jag sägger som min Fb vän "alla andra tycks ha glömt eller som dem säger gått vidare".
Det är locket på, verkar det som, och eller undvikande samtal, ytliga osv.
Jag måste få gnälla, jag måste få prata, jag måste få gråta, jag måste få vara arg, jag måste få vara alldeles genomtrött, jag måste få vara glad på riktigt utan att någon funderar på hur jag är funtad i skallen.
Att mista ett barn oavsett ålder, bebis/barn/tonåring/mitt i livet eller äldre, är mentalt uttömande, man blir helt dränerad på allt som är själva livet.
Emellanåt känner man sig skyldig över att leva, att finnas kvar på denna jord, skyldig över att jag lever och du är död.
Att fråga sig VARFÖR, är ingen idé och dessutom har jag fått alla svar på frågan VARFÖR, genom medium.
Första mediet har jag aldrig träffat och det andra mediet är min lilla syster och jag är övertygad att det är du Mattias som talat, finns ingen som kan veta det du sagt genom dem.
Jag är tacksam för vissheten jag fått, MEN det innebär inte att jag kan stuva undan min sorg längst in i garderoben och bara knalla vidare som om inget har hän, det är inte så det fungerar för oss som blev kvar.
Mattias du säger "gå vidare för det är så det ska vara". Javisst går vi vidare men vi som är kvar måste hitta vägen till att gåvidare på, inte helt enkelt.
jag kommer aldrig att kunna gå vidare så som du önskar Mattias, för du är min först födda barn och du och jag har gått igenom mycket tillsammans, på gott och ont och nu är all samhörighet borta, mattan under mina fötter rycktes undan för fort, jag hann inte med, jag föll och föll. Nu försöker jag att klättra upp till en nivå där jag kan känna att jag kan visstas tills det är min tur att gå över regnbågsbron till framför allt möta dej och lilla Isa.
Nu är jag trött, det är sent på kvällen ska inte lägga mej än, men virka lite på en beställning.
Tack för att jag fick vara din mamma
Kram älskade barn "Jag känner att du står på min vänstra sida och har koll på det jag skrivit"
